Jag befinner mig på de svenska internetdagarna, i arrangemang av .SE. De går av stapeln i Folkets Hus vid Norra Bantorget i Stockholm, och det är ganska välbesökt.
Det finns mycket att säga om flera av inslagen, och folk twittrar som galningar (#ind09), men jag ska begränsa mig till att göra en kommentar. Just nu i alla fall.
I flera föredrag och seminarier under dessa dagar har talarna valt att gå tillbaka i tiden med 15 eller 20 år och bett oss föreställa oss hur det såg ut då. Poängen med denna övning har varit olika. I några fall har tidsförflyttningen använts för att understryka hur svårt det är att förutse framtiden. Det var James Boyles argument. I andra fall, och intressantare, har den använts för att poängtera hur otroligt snabb utvecklingen har varit. Tänk bara hur fort allting har gått! Kommer ni ihåg hur det var på 1990-talet? Hur kunde vi klara oss utan Facebook?!
Vad som är intressant med denna retrofascination av de senaste decenniernas utveckling är dels att den delvis tycks ersätta samtidsfascinationen – vilket i så fall är anmärkningsvärt och ett tillfälligt trendbrott i fixeringen vid nuet som utmärker den här branschen, dels att den får tjäna som klangbotten för en förnyad framtidsentusiasm. Det verkar som om internetentusiasterna och -aktivisterna just nu söker bilder och visioner för att kunna arbeta vidare med att utveckla informationssamhället, och det är intressant att man vänder sig till historien för att hämta kraft och engagemang. Skälet till detta sökande kan man fundera över och min gissning är att det har att göra med att många just nu uppfattar att internet är hotat och att friheten kommer att inskränkas. Oavsett varför, innebär det emellertid att det nu utkämpas en kamp om historien. Vad var det egentligen som hände? Hur ska man förstå det? Vad kan man dra för slutsatser?
Som alltid blir bilderna olika beroende på vilket material man studerar. Utmärkande för de bilder av historien som presenteras här är att de är deltagande observationer, gjorda av ”dem som var med”. Behovet av att understryka sin egen roll är förståeligt, men också problematiskt. Det är sällan lämpligt att generalisera utifrån sin egen erfarenhet. Därtill har eget deltagande en tendens att förskjuta tyngdpunkten mot just det område som man varit med i.
Det vore roligt att läsa någon bra samtidshistorisk genomgång av den här perioden. Vilken är tycker du är bäst?
Nina Wormbs 
Jag lägger oförblommerat en röst på ”Internet kommer till skolan” (ISBN 91-646-1095-0), se även http://www.gogab.se/?p=132. Anledningen är att boken samlar orginaltexter av folk som var med om att föra in Internet i skolan under perioden 1994-1999. Det är en samtidshistoria och grundmaterial för analys av ”riktiga” historiker.
Hoppsan! Denna hade hamnat bland skräpkommentarerna där jag uppenbarligen inte tittar så ofta…
Ett försenat tack.
Jag lade märke till att kategorin ”framtidsvisioner” är den som är störst i taggmolnet här till höger, en illustration av att teknikdiskussion så ofta handlar om framtidsperspektiv.
Intressant det här med historiebruket bland it-folk, låter lite som ”commemorative practices” i vetenskapsvärlden; det är en problematisk historieskrivning som du skriver, eftersom den ger felaktiga tyngdpunkter och ofta emanerar ur ett syfte. Men just denna obalans i bilden kan ju också ge oss historiker insikter, inte om 1980-talet utan om den tid i vilken historiebruket sker.