Jag

Jag är civilingenjör med examen i teknisk fysik (tillämpad matematik) från KTH 1994. Efter det gick jag en forskarutbildning i teknikhistoria på samma högskola och disputerade 2003. Min avhandling hette Vem älskade Tele-X?: Konflikter om satelliter i Norden 1974-1989 (Hedemora, 2003) och behandlade ett område där kulturpolitiken krockade med industri- och teknikpolitiken, både nationell och på ett nordiskt plan. Men ingenjörerna krockade också med varandra, Rymdbolaget med televerket, svenskar med norrmän. Det var en ganska utpräglad konfliktstudie. Gustav Holmberg skrev en välvillig recension, liksom Thord Eriksson i DN.

I juni 2009 blev jag antagen som docent i teknik- och vetenskapshistoria vid KTH och i juli 2010 blev jag lektor. För närvarande tjänstgör jag som avdelningsföreståndare på Avd. för teknik- och vetenskapshistoria och prefekt på Institutionen för filosofi och teknikhistoria. På KTH är jag ansvarig för debattforumet KTH Samtal och jag sitter i Anställningsutskottet och är ersättare i ABE-skolans tjänsteförslagsnämnd.

Jag har ägnat mig en del åt mediehistoria, och inte minst etermediehistoria. Min första studie handlade om infrastrukturen för radio och TV, Genom tråd och eter: Framväxten av distributionsnätet för radio och TV (Stockholm, 1997). Jag studerade också argumentationen omkring införandet av digital marksänd TV i en bok författad tillsammans med Lars-Åke Engblom i Jönköping, Radio och TV efter monopolet (Stockholm, 2007).

Under läsåret 2007/2008 var jag huvudsekreterare i Public service-utredningen. Betänkandet finns på regeringens hemsida. Det var ett otroligt stimulerande år när jag lärde mig fantastiskt mycket, inte bara om public service, Regeringskansliet och utredningsväsendet, utan om stora delar av Sverige som jag i vanliga fall inte har kontakt med. Ett par år senare fick jag i uppdrag av Kulturdepartementet att ta fram en modell för förhandsgranskning av nya tjänster för public service. Jag har berört det här.

Jag har nästan avslutat ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet som heter Bakom en slöja av teknik: Politik och kultur i frekvensfördelningskonferenser för radio och TV i Europa. Hur gick det faktiskt till när man fördelade frekvenserna (våglängderna) under förra seklet? Hur såg planerna ut och varför? Hur förhöll sig verksamheten till existerande och mer officiella maktkonstellationer i Europa och hur ändrades detta över tid. En artikel kom i International Journal of the Commons i januari 2011 och ytterligare två är på gång.

Under 2009 startade ett nytt projekt som jag deltar i under ledning av Sverker Sörlin. Det är ett tvärvetenskapligt projekt finansierat av Formas som löper på tre år och handlar om klimatmodeller. Ett viktigt resultat från det projeket kommer att vara en bok som ska ges ut på Palgrave och som har titeln When the Ice Brakes: Science, Media and the Politics of Climate Change. Och under våren 2011 startade även projektet Assessing Arctic Futures som en del i det stora Mistraprogrammet Arctic Futures. Där är Sverker projektledare och jag biträdande projektledare.

På min hemsida på KTH finns en mer utförlig beskrivning av min akademiska verksamhet.

Jag sitter i Granskningsnämnden för radio och TV, ett mycket intressant och utmanande uppdrag som skiljer sig från det andra jag gör. Jag är också med i styrelsen för Ridderstads stiftelse och styrelseledamot för Nobelmuseet AB.

Jag är född 1968 och bor med min familj utanför Stockholm.

Så här ser jag ut. På lite håll.